Avslutningstiden och Jesu tillkommelse

 Ju närmare vi kommer Jesu tillkommelse, desto svårare blir det att försvara Israel. Därför får vi be mycket för judarna. Gud har hand om sitt folk Israel, han har sin plan för dem, det är deras land. Det är Judarna som skall avsluta Guds plan, inte Församlingen. Den skall Jesus själv hämta hem till sig.

Vi kan snart få uppleva att antikrist träder fram, han som skall skapa en falsk fred i mellanöstern och som skall bli som en falsk messias för människorna. I Joh. 5:43 säger Jesus; "Jag har kommit i min faders namn och ni tar inte emot mig. Men kommer någon i sitt eget namn, så tar ni emot honom."

Det är inte tid att vara ljum, men att ha olja på lamporna. "Ha edra länder omgjordade och edra lampor brinnande", sade Jesus. Luk. 12:35. Håll er vakna. Mark. 13:32. Vi lever i profetiska tider.

Nu visar det sig vem som älskar Israel. Låt oss stå enade i kampen för judarna, som kommer att bli mer och mer ensamma. Enligt profeten Sakarya skall de få alla folk emot sig. Sak. 12:1-3. Herren säger; "jag skall församla alla folk till strid mot Jerusalem". Sak. 14: 2.

Det kostar att stå för Gud i dag. Det kommer att kosta ännu mer, ju mer vi närmar oss Jesu tillkommelse. Det är en sållningens tid. En luttringens tid. Allt mänskligt, allt som inte är fött av Gud, alla mänskliga stöd faller. Det blir bara nåd igen. Nåd att få vara frälst och bevarad i dag.

Insikten skall växa till i ändens tid står det i Daniel kapitel 12. Många kommer att rannsaka det profetiska ordet och få ljus över avslutningstiden.

Liksom Daniel på sin tid som hörde på mannen som var klädd i linnekläder, när han svarade på frågan; Hur länge dröjer det, innan änden kommer med dessa förunderliga ting. När det heliga folkets makt hade blivit krossat i grund, då skall allt detta vara fullbordat, blev det sagt. Daniel kapitel 12.

 All mänsklig makt skall bli krossad för Judarna. Och de skall se upp till mig säger Herren, och se vem de har genomstungit . Sak. 12:10. Då skall de bli starka i Herren. Den skröpligaste skall vara som David på den tiden. Sak. 12:7.

Avslutningstid och bön

Slutet på allting är nu nära, var alltså besinningsfulla och nyktra, så att i kan be. 1 Pet 4: 7-11.

Allt som har materiellt värde, skall ta slut en dag. Vi hade inte något med oss när vi kom in i världen, och vi får inte något med oss när vi lämnar den. Bibelordet påminner oss om att slutet på allting är nära. Ingenting varar för evigt.

Om målet i livet är att få ut mesta möjliga av denna världens goda, blir vi fattiga sett i evighetsperspektiv. Men om vi efterföljer Jesus ord om att söka Guds rike först, skal också allt detta andra tillfalla oss. 2 Kor 9:11.

Hur viktigt det är att vi har att har en rätt inställning till de som hör denna världen till. Det är inte tingens tillstånd som är det väsentliga, men vårt förhållande till allt detta. Jesus sa: Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen, men förlorar sin själ? Eller vad kan en människa ge till lösen för sin själ? En förutsättning för att förbli i och att leva de kristna livet är vårt böneliv. Bönen har blivit kallad den kristnes andedräkt.

Vi får aldrig tid till bön, det sörjer själafienden för. Vi måste ta tid till bön. Vi kan lära av Daniel, som trots många göromål och det att han levde i en hednisk miljö, så tog han sig tid tre gånger om dagen till att be. Han hade fönster öppna i riktning mot Jerusalem. Dan 6:10. Bön är först och främst en kommunikation med vår Gud vår far. I denna förtroliga gemenskap med Gud, är det inte det viktigaste vad vi säjer till honom, men vad han säjer till oss? 

Be och ni ska få.

 

Begär Andens regn!

Begär Andens regn i särlaregnets tid.

Sak. 10:1-5.

I den Danska bibeln står det; Begär regn från Herren i särlaregnets tid. Från Herren kommer alla goda gåvor, också det vederkvickande regnet.

Begär regn från Herren. När skulle vi begära särlaregn?

I särlaregnets tid! En bestämd tid!

Jag tänker på profeten Daniel som läste i de profetiska skrifterna att det skulle gå 70 år innan Israels babyloniska fångenskap nådde sitt slut, och de kunde få vända tillbaka till Jerusalem. Daniel räknade ut att de 70 åren gick mot sitt slut och vad gjorde han då? Slog han sig till ro? Nej, då började han be som aldrig förr. Han vände sig mot Jerusalem och bad tre gånger om dagen. Först bekände han sina och folkets synder; Vi har syndat, säger han. Dan. 9:5, 15.

Sedan bad han att profetordet skulle gå i uppfyllelse. Att onda makter i himlarymderna inte skulle få hindra profetordets uppfyllelse. Han bad i enlighet med Gudomligt löfte. Han visste, inte bara anade, att tiden närmade sig för befrielse! Inga fiendehärar skulle få hindra det Herren hade lovat och det han ville göra.

Läs om Åkermannen som väntar! Jak 5,7–11.

Av samma orsak skall vi begära idag. Vi skall begära REGN från Herren i särlaregnets tid. (Jakob är inne på det), när han talar om åkermannen som VÄNTAR på jordens dyrbara skörd till dess han fått BÅDE höstregn och vårregn. Jesu tillkommelse är nära!

Vi vet att väckelsen är på väg och vi vet att Jesus kommer snart. Vi vet att många behöver befrias från babylonisk träldom och fångenskap. Vi skall begära regn i särlaregnets tid.

 

Vi sjunger; Sänd oss skurar i särlaregnets tid. Nu behöver vi be om mer än skurar, nu behöver vi be om ett STARKT regn liksom det som kom på Elias tid, och om att vi skall bli fyllda av Anden, att väckelsen skall tillta i styrka. Ju mer vi begär från Herren, desto mer vill vi begära. Begär av mig säger Herren så skall---! Ps 2,8.

Herre, fräls skaror av människor. Döp ännu fler i den helige Andes eld. Gud, låt mirakler ske i Jesu välsignade namn.

  

 Jesus grät över Jerusalem--

- de kände inte sin besökelse tid. Istället för väckelse blev det dom.

Avfallet från tron är en verklighet,. Men Gud vill föra sitt folk in i segertider . Herre, bevara oss från torra ögon och tillfredsställd religiositet.  Nej avfallet från tron det skall varken få hindra oss eller få makt över oss. Alla församlingar i uppenbarelseboken fick samma löfte om att vinna seger. Den som vinner seger.

Begär regn från Herren, därför att Gud ha sagt det; Låt oss begära särlaregn från Gud i dag.  I de sista dagarna, av denna nådeshushållning där vi är nu. Jag skall jag utgjuta min Ande över alla människor säjer Gud. Låt oss samlas till bön och begära regn, så skall han svara på vår bön. Herren är det som sänder ljungeldarna läser vi, Gud sänder alltid elds vittnen som svar på bön. Före regnet kommer elden . Eld från himlen kom hjärtats helgedom väntar på din Eld och kraft.

 Bönens betydelse och möjligheter!

2Tim 2,1-6.

Paulus hade väldigt stora tankar om de troendes böner, det ser vi när han förmanar till bön och säjer; Så uppmanar jag nu ,Framför allt därtill, att man må bedja.

Verklig bön är något långt större än bara en from vana, eller tradition.

Gud har bestämt att hans rike skall växa och segra genom samarbete mellan himmelen och jorden, mellan Gud och människor som är beroende av honom.

Det är ofattbart detta att Gud önskar ha gemenskap med oss människor, men det är hans vilja. Ja, han har kallat oss till gemenskap med sig säger Guds ord.

Alltså inte Gud allena men Gud med oss.

Han vill samarbeta med oss och ge seger åt sitt verk.

Alla kan vi få vara med, alla Guds barn som tror på bönens makt.

Be och i skall få har han sagt.

Men då måste det finnas behov! Hur skall man bli en bättre bedjare kanske någon tänker; Det är bara att börja be, ju mer man ber desto mer man att de är vägen till väckelse och seger.

Det är också en välsignad förmån, som de följer ett stort ansvar med , därför skriver Paulus ; Så uppmanar jag nu framför allt att man må bedja, anropa, och tacka Gud för alla människor. .

Det som är långt mer värt!!

                                  Från fängelset i Rom skriver Paulus ett brev till församlingen i Filippi! Han talar om det val han hade gjort! Här i det tredje kapitlet summerar han ihop alla sin meriter som han hade när han var en erkänd farisé, och jämför det med sitt möte med Jesus!

När han fick möta Jesus till frälsning därute på Damaskusvägen, då blev ju allt förändrat!

Den upplevelsen vände upp och ner på hela hans gamla liv som farisé!

Från den stunden begynte ett nytt liv för honom, det gamla passade inte in i den nya upplevelsen! Han fick bryta helt med det gamla!

Men allt det som var mig en vinning, det har jag för Kristi skull räknat som en förlust! Ja, jag räknar i sanning allt såsom en förlust, MOT DET SOM ÄR LÅNGT MER VÄRT; kunskapen om Jesus Kristus, min herre! Ty det är för hans skull som jag har gått förlustig alltsammans och nu räknar det som avskräde, på det att jag må vinna Kristus!

Jag aktar det som avskräde säger han! Det är så Paulus värderar all den kunskap han hade lärt sig vid Gamaliels fötter. Det är så han såg sitt liv som en hängiven farisé, efter mötet med Jesus! Mötet med Jesus förändrade allt! Det fick Paulus att gå till avskrädeshögen med allt det gamla som för honom hade varit en vinning FÖRE mötet med Jesus!

Där kastade han sina religiösa meriter, sin ostrafflighet efter lagen, hans nitälskan för det han trodde var rätt!

Ju mer han fick se genom uppenbarelsens Ande ,desto större blev avskrädeshögen! Han ser på skräpet och lägger dit ära och berömmelse, Paulus kunde ju blivit rabin i Israel! Han kastade den religiösa traditionen på skräphögen. Ja, han gör sig av med allt! Allt som var mig en vinning, har jag för Kristi skull räknat som en förlust. Ja, han räknar i sanning allt såsom förlust MOT DET SOM ÄR LÅNGT MER VÄRT,  kunskapen om Kristus Jesus min Herre! Han gör av med allt gammalt, och drar vidare med sitt nya liv, sin nya syn, sin nya skatt; som han säger i 2 Kor 4:7. Men denna skatt har vi lerkärl, för att den översvinnliga kraften skall befinnas vara Guds, och INTE NÅGOT SOM KOMMER FRÅN OSS. Med sin nya tro drar han vidare, och glömmer det som är bakom!

Paulus vände sedan aldrig tillbaka till avskrädeshögen mer, för att hämta tillbaka något av det han hade kastat där! Jag tänker på vad en norsk pastor berättade! Det var under kriget, och han var föreståndare för pingstförsamlingen i Tönsberg! Folk höll på med vindsröjning, säjer han och körde bort skräp till soptippen på dagarna, men när kvällen kom, och det var mörkläggning, var det några som hämtade tillbaka det som andra hade kastat dit! Han använde det som en bild på, hur allvarligt det är, att inte vi till vilka ljuset har kommit, som hebreerbrevets författare säger; ATT INTE VI vänder tillbaka till avskrädeshögen och hämtar tillbaka, det som andra kyrkor och samfund har kastat ut, under väckelsetider när andens uppenbarelseljus lyste klart!

Vi ställs alla inför val! En del människor vill inte ha någon Damaskusupplevelse som Paulus hade, de vill leva vidare i sin egenrättfärdighet! Andra är mer villiga till att lämna något av det gamla! Man blandar ihop nåd och förtjänst. Det är också fel! Allt är av nåd! Biblen säger därför måste det bero på tro, för att det skall vara av nåd! Allt måst vara av nåd, annars blir inte glädjen fullkomlig! Hur mycket bär jag med mig som borde kastas på Avskrädeshögen, den frågan har jag ställt mig! En allvarlig fråga för oss var och en! Alla väckelserörelser har haft sin avskrädeshög! I början kanske den var stor! Jag har läst om lutheraner , när de lämnade katolska kyrkans dogmer och helgonbilder, med mera, när ljuset kom! Men mycket som skulle varit kvar på skräphögen hämtades tillbaka in i lutherska kyrkor igen, när väckelsen försvann!

Så kom nya väckelserörelser, och under Andens uppenbarelse, fick gammalt skräp lämna rum för det nya! Metodister , Baptister, och Pingstvänner bidrog till denna andliga renovering!

Allt som inte stämde med Guds ord, och som vägde för lätt i Guds vågskål, rensades ut och kastades på avskrädeshögen! Vilken stark och härlig atmosfär det blev! Vilket nedslagsfält det blev för den helige Ande att verka!

Nu vill Herren besöka sitt folk igen!

Frågan är om vi har sådant som tidigare blev kastat på avskrädeshögen som värdelöst, och som när Andens eld brann i församlingarna, blev räknat som synd! Frågan är, om det har hämtats tillbaka, under de andliga nedgångstider vi har upplevat, när inte andens eld brann så starkt!

Frågan är, om vi är villiga att öppna oss för en ny väckelse från Gud!

Då kanske vi på nytt får bära bort skräpet, som har fått ersätta Andens uppenbarelse!

För ,vi har väl inte förlorat smaken för det gudomliga, och andliga verkligheterna?

Det skulle ju vara förfärligt om vi har förlorat smaken på de andliga verkligheterna,