ANDLIG REAKTIONSFÖRMÅGA

Allt som har liv växer och utvecklas och kan reagera, ju mer utvecklad skärpt man är, desto större är reaktionsförmågan Denna förmåga är given av Gud så vi kan reagera för de ting som vill ödelägga och ta död på det andliga livet. Han har gett oss förmåga. 2 Kor 3:6.

Likaså när det gäller att ta emot det som han har gett, för vårt andliga livs växt, och utveckling.

Inget liv är större än det andliga livet, därför bör reaktionsförmågan vara stark i en kristens liv och inte förkrympt.

Om någon behöver ha andlig reaktionsförmåga, så är det Guds församling. För inget liv har så många fiender som det andliga livet.  Djävulen har många olika sätt han kan använda för att försvaga de troendes andliga liv och hans listiga angrepp är många för att få oss på fall, eller föra oss in på ett sidospår,

Så man blir mer eller mindre obruklig i Herrens tjänst.

Vi har sett hur starka personer och församlingar kan spåra ut. I sanning, man behöver ha sin andliga reaktions förmåga i funktion och vara lyhörd för Andens tilltal.

Församlingen är ju i Guds ord liknad vid en kropp.

Och låt oss i detta sammanhang använda oss av denna bild. Kroppen har i sig själv förmåga att reagera för det som vill angripa och skada den för de företeelser som gör sig gällande. Och min lilla erfarenhet har lärt mig att de andliga lagarna är starkare än mänskliga lagar.

När man då är i harmoni med de andliga lagarna växer man från barnastadiet och blir fullvuxen..

Andens lag som tillhör livet i Kristus har gjort mig fri från synden och dödens lag säger Paulus. Rom 8:1-2.

Bibeln talar om att de är skillnad mellan den som står på barnastadiet och den som är andligt vuxen. Födan för den som är vuxen passar inte för barnet och det är för lite näring för den fullvuxne i den föda barnet skall ha. Det andliga livets växt och reaktionsförmåga måste vara i harmoni, för att församlingskroppen skall växa. Likaså är det för den enskildes andliga liv.

Låt oss höra vad Johannes skriver. Jag skriver till er, barn; era synder är förlåtna för hans namn skull. Underbart. Man visste inte så mycket, men synderna var förlåtna.

Jag skriver till er,fäder; ni har lärt känna honom som är från begynnelsen.

Jag skriver till er unga män; ni är starka och Guds ord förblir i er och ni har besegrat den onde. 1 Joh 2:12-17.

Vi är Nya Förbundets folk, med en ny medlare, Jesus.

Vi har kommit till ett stänkelseblod som talar bättre än Abels blod.

Blod som renar från alla synder.

Han har gjort oss dugliga att vara tjänare åt ett nytt förbund.

Kristusbrev. Inre liv. 2 Kor 3:3.

Jag skall lägga mina lagar i deras hjärtan. Heb. 10:16.

Före vår upplevelse av frälsningen, innan vi var födda på nytt, var det vår syndiga natur som dominerade oss. Syndens och dödens lag härskade.

Men när Jesus kom in i våra liv, då blev allt nytt.

Andens lag som tillhör livet i Kristus har gjort mig fri ifrån syndens och dödens lag säger Paulus.

Jag fick en ny Herre att tjäna. Mitt sinne och håg blev vänd åt en ny riktning:

Att göra din vilja är min lust. Det blev naturligt att leva det nya livet.

Han har gjort oss dugliga att vara tjänare åt ett nytt förbund.

Att underordna sig Guds vilja och reagera mot det som inte stämmer med den sunda läran. En frisk kropp har

förmåga att, reagera och skilja mellan de som är skadligt för den och det som är sunt. Så är det också med vår andliga människa.

Må Gud få bevara sitt folk sunda friska och andligt vakna.

  

Bön och fasta löser problemen

När heliga män och kvinnor i väckelsens barndom mötte problem som verkade vara förstora för dem, sökte de Guds hjälp genom bön och fasta. Och Herren grep in och gjorde stora under.

Det är gripande att se att det bes mycket i många församlingar. På många ställen ber man i hemmen och i cellgrupper. Men kanske behöver vi väckas upp för den sanning att bön och fasta rör vid Guds hjärta på ett speciellt sätt.

Vi bör lägga märke till att dessa två vapen som har blivit kallade Bibelns tvillingpar nämns åter och åter i Guds ord.

När Nehemja blev uppmärksam om situationen i Jerusalem, då murarna var nedrivna och portarna förbrända av eld, säjer Guds ord att han bad och fastade i många dagar. Neh. 1:4.

En av de saker som gjorde den första församlingen, liksom de första församlingarna, till livskraftiga väckelseförsamlingar, var deras bön och fasta.

Men har vi den samma kraften? När lärjungarna frågade Jesus i Matt 17:22 varför de inte hade förmått att kasta ut de onda andarna, svarade Jesus att det kunde bara ske genom bön och fasta. Frågan må ställas igen;

Vad kan vi få uppleva genom bön och fasta? Låt mig få nämna vad Jesaja säger i förbindelse med detta. I Jes 58: 6 säjer han: Nej, detta är den fasta jag vill ha. Lossa orättfärdiga bojor, lös okets band, släpp de förtryckta fria, bryt sönder alla ok.

”Bön och fasta gör våra frågor ett med Guds svar. Våra behov blir plötsligt ett med Guds vilja”

Släpp de förtryckta fria läste vi. Fasta frigör Guds folk. Då är det en demonstration av att man tar det hela på allvar, och är villig till att försaka det kroppen längtar efter, för att bli mer mottagliga för Guds beröring.

Vidare vill vi få uppleva helbrägdagörelse genom bön och fasta. I Jes. 58:8 säjer Jesaja att: Ditt ljus skall bryta fram som en morgonrodnad och ditt helande visa sig med hast.

Och så det står de att Din rättfärdighet skall gå framför dig och Herrens härlighet följa i dina spår.

Ännu en viktig orsak till att vi skall ta vår bön och fasta på större allvar finner vi i vers 9. Då skall Herren svara när du åkallar honom. När du ropar, skall han säga: ”Se här är jag.”

Är det verkligen sant att Gud önskar att svara på alla våra böner? Vill han utföra mirakler i våra liv? Svaret är Ja. Vi kan säja att fasta och bön är nycklarna som Gud har gett sina barn, så vi kan öppna upp dörren till de välsignelser Gud har i beredskap för dem som älskar honom.

Jesus kommer snart

Vilket löfte är det författaren av Hebreerbrevet talar om när han i Kap 10:23 säger: Låt oss oryggligt hålla fast vid hoppets bekännelse, ty den som har gett oss löftet är trofast?

Utan tvivel är det här tal om löftet Herren Jesus gav sina lärjungar innan han lämnade dem. Om jag än går bort och bereder plats åt er, skall jag komma tillbaka och ta er till mig, för att ni skall vara där jag är. Joh. 14:3.

Att det är denna sanning den inspirerade författaren har för ögonen ser vi av de följande versarna i samma kapitel. Vi lägger speciellt märke till det han säger i vers 37. Ty, ännu en kort liten tid så kommer han som skall komma och han skall inte dröja. Läser vi denna aktuella bibelvers med eftertanke ser vi klart att

Detta löfte gäller vårt kristna hopp. Apostel kallar det så betecknande: Det saliga hoppet. Titus. 2:13. Hoppet att Jesus få skåda fröjdar mig här på min färd.

Ordet ”salig” är det starkaste uttryck vi har i vårt språk för begreppet lycka.

Och det är därför budskapet om Jesu tillkommelse, när han kommer, för att ta sin dyrköpta brud å församling hem till sig, fyller pilgrimen med outsäglig fröjd och glädje under sin färd genom denna farofyllda värld.

Detta budskap borde bli mer aktuellt i förkunnelsen i dag. När vi tänker tillbaka, så har budskapet om Jesu andra tillkommelse haft en ännu starkare klang i förkunnelsen än den har i dag på många håll.

Sannerligen det är hög tid att vi som är satta till att förkunna allt Guds rådslut vaknar upp för denna förmaning i Hebr. 10:23; Låt oss oryggligt hålla fast vid hoppets bekännelse, ty den som har gett oss löftet är trofast.

Den som läser Bibeln utan att ha förutfattade meningar, kan inte undgå att lägga märke till, att löftet om att Jesus skall komma tillbaka för att hämta de som hör honom till, har en långt annan karaktär än sanningen om hans synliga återkomst, som konungen, då han skall upprätta riket åt Israel, som nation.

När det i de tre första evangelierna är tal om Kristi kommande för Israel som nation och folk, heter det: Konungen kommer, Människosonen kommer, Domaren kommer . Men i Johannes evangelium får budskapet en annan form. Där använder Jesus för första gången pronomenet ”Jag är” när han talar om sin andra tillkommelse. Jag, skall komma tillbaka och ta er till mig.

Så går han nu över till att ge budskapet en annan personlig karaktär? Därför att han nu talar om sina egna. Joh. 13:1. De utkallade. Nu talar han om alla frälstas saliga hopp. Jag skall komma och ta er till mig. Vi är välkomna hem.

Vi har en vacker förebild till detta saliga möte i 1Mos 24 Kap. Vi läser där om Abrahams äldste hus tjänare Elieser, som är en bild på den Helige Ande, han

sändes för att hämta en brud åt Isak, som han också lyckades med. När Elieser och Rebecka Isaks kommande brud var nära hemmet, fick hon se Isak. Vem är den mannen som kommer oss till mötes på fältet frågade hon? 1Mos 26 Isak satt inte hemma och väntade, när bruden närmade sig fadershuset. Nej, de kom varandra till mötes. Båda längtade de efter varandra. Jag tror att Jesus vår brudgum redan har rest sig, färdig att stiga ner för att hämta brudeskaran.

Skulle vi ha glömt detta härliga löfte han gav de sina, om att han skulle komma tillbaka, så har inte han glömt det.  

Nej. Jag tror att Jesus kommer snart. Herren har inte bett oss att se efter tecken. Fikonträdets tecken till exempel gäller Israel som nation, och rikets tid.

Och Konungens återkomst . Matt. 24:32. I Församlingens hushållning gäller principen, saliga är de som icke se och dock tro. Joh. 20:28. Älskar vi Jesus och hans tillkommelse?  Då säjer vi med Johannes: Amen kom Herre Jesus. Upp 22:20.   

Mirakelmjölet löste problemet!

Men så snart de började äta av soppan, gav de upp ett rop och sade, "Döden är i grytan." 2 Kor 4:38-41

Då det blev hungersnöd i Israel och därmed ont om mat, gav profeten Elisa sin tjänare befallning att sätta på den stora grytan, ty han skulle koka grönsakssoppa för det stora antalet profetlärjungar som satt inför honom i Gilgal.

En av profetlärjungarna gick då ut i markerna för att söka efter något ätbart, men tyvärr plockade han fel svamp för detta ändamål.

Men så snart de hade begynt att äta, gav de upp ett rop och sade; ”Döden är i grytan, du Gudsman”

De kände inte till den vilda slingerväxten, men som väl var fungerade smaksinnena hos dem.

Elisa var en profet som helt dirigerades av den högste, eller med andra ord, han var fjärrstyrd. Han var i allra högsta bemärkelse en trons och undrens man.

Därför kunde profeten även i denna kritiska situation laga så att denna soppa blev ätbar.

Här är en tillämpning inför läget i vårt land i dag!

Det är helt uppenbart att en andlig nöd är rådande! Ja, likt en hungersnöd. Och det är just i denna tidens belägenhet som kristenheten har tagit fram den stora grytan som bär inskriptionen: ”Religiös Ekumenisk Allians.”

Uti denna gryta lägger man så ner allsköns slingerväxter samt okända obegripliga handplockade teologiska frukter.

Följderna av ett sådant förfaringssätt kan bli ett allmäntillstånd som är livsfarligt för människors andliga liv. Då gäller det liksom fordom att en verklig profet är med i sammanhanget, som har denna gudomliga makt att medelst mirakelmjölet göra hela det stora hopkoket ofarligt att äta enligt v. 41. Inget skadligt fanns nu mer i grytan.

Många menar att den profetiska tidsepoken har spelat ut sin roll. Så har dock inte det profetiska ordet sagt. Nej, tvärtom! Den profetiska anden utgjutes över allt kött i dessa dagar,

Men antikrists ande är också verksam som en hemlighet. 2 Tess2:7.

Därför gäller det att öppna sig för den ande som är den rätta. Och för skrifternas Jesus som frälser till fullo och döper i den helige ande och eld. Han är det fina mjölet som kan frälsa och rädda oss från det farliga dödliga giftet.

Åter till Bibeln som av Gud vi fått,

åter till stigen våra fäder gått.

Ljus i vår natt att leda dödens fångar

ut ur vårt mörker hem till livets Gud.

Ung på nytt såsom en örn

Han som mättar ditt begär med sitt goda, så att du blir ung på nytt som en örn. Ps. 103:5

I Guds ord används ofta örnen som en bild på olika andliga sanningar. Det kan därför vara intressant att titta lite närmare på denna märkliga fågel som man kallar "Kungen bland fåglar". På grund av sitt majestätiska utseende, sin kraft och snabba flykt, har den genom tiderna varit en bild på makt, seger och triumf också bland människorna. De gamla romarna hade örnens bild på sitt baner, och denna symbol har senare även brukats av andra länder, exempelvis Ryssland, Tyskland och USA.

Ja, visst är det något majestätiskt och mäktigt över denna fågel. Dess näbb är kraftigt med en skarp böjning, munnen är stor, och de något insjunkna ögonen är stora, klara och genomträngande.

Job talar om örnen som stiger så högt och bygger sitt näste i höjden. På klipphyllan bor han och håller till, på klippans topp och bergsfästena. Därifrån spanar han efter byte, långt i fjärran spejar hans ögon. Job 39:30-32.

Det är sagt att örnen flyger snabbare än någon annan fågel. Det är dess snabba flykt Job tänker på när han säger: "Mina dagar rusar i väg snabbare än en löpare,... likt en örn som störtar ner mot sitt byte". Job 9:25-26. Och Jeremia klagar: "Våra förföljare var snabbare än himlens örnar". Klagov. 4:19.

Varje år får örnen nya vingfjädrar. De gamla faller av och så växer nya ut. Det är detta som psalmisten tänker på när han säger: "han som mättar ditt begär med sitt goda, så att du blir ung på nytt som en örn".

Det sägs att örnen genomlever denna förnyelse även om den blir hundra år gammal. I detta sammanhang går min tanke till Mose. I 5 Mos. 34:7 kan vi läsa: Mose var etthundratjugo år när han dog, hans ögon var inte skumma, hans livskraft inte försvunnen.

När Mose i sitt avskedstal skildrar hur Gud hade tagit sig an och fostrat Israels barn, så använder han denna fina bild, då han liknar Herren vid en örnmor. Han säger: "Liksom en örn lockar sin avkomma ut till flykt och svävar upp ovanför sina ungar, så bredde han ut sina vingar och tog honom och bar honom på sina fjädrar".

När örnmodern finner det vara tid att lära sina ungar flyga, så börjar hon med att riva sönder boet. På så sätt tvingar hon sina ungar och de måste börja flaxa med sina vingar så gott de kan. Men örnmodern han noggrann uppsikt över sina små. Hon svävar över dem med utbredda vingar. Skulle någon av dem bli trött och börja sjunka, flyger hon blixtsnabbt under den lilla ungen, som då dalar på moderns mjuka men starka vinge. Hon tar den upp och bär den på sina fjädrar till dess att den vilat ut. Då får de göra nya försök tills dess de blir så starka att de kan klara sig på egen hand.

Jag tycker detta är en fin bild på hur Gud övar upp våra "trosvingar" genom att ta ifrån oss allt vad vi annars kunde vila på. Vårt lilla "rede" river han sönder och övar oss i att tro på honom. Och han är trofast! Han låter oss inte prövas över vår förmåga, men gör både prövningen och dess utgång sådan att vi kan härda ut i den.

Vi läser i Jes. 40:31; "Men de som hoppas på HERREN får ny kraft, de lyfter med vingar som örnar. De skyndar i väg utan att mattas, de färdas framåt utan att bli trötta." Här talas om dem som väntar på Herren att "lyfter med vingar som örnar", så har detta en särskild betydelse. Citatet betyder egentligen detta: "Att stiga upp med vingar" som örnarna.

Om örnen är det sagt, att den är den enda fågel som stiger rakt upp! För att kunna göra detta fordras ju större kraft, och denna kraft har örnen. Och det är just denna speciella kraft som sätter oss i stånd att göra det som ingen av oss kan göra i egen kraft. Det är just denna kraft som alla de får som väntar på Herren.

Du, som kanske känner dig svag och kraftlös, gör som Jesaja säger: "Vänta på Herren!" Och som psalmisten säger: "Lova Herren, ...Han som mättar ditt begär med sitt goda, så att du blir ung på nytt som en örn".

Vilken underbar bild! Örnen som med de starkaste vingar flyger högre än någon annan fågel. När de gamla fjädrarna faller av växer nya ut istället. Genom sin höga flykt, sin skarpa syn och sin ständiga förnyelse blir örnen en bild på den troende människan, som genom pånyttfödelsens och förnyelsens kraft svingar sig upp på trons vingar mot ständigt högre rymder.

Bön om utvidgat område

Jabes ropade till Israels Gud och sade: "O, att du ville välsigna mig och utvidga mitt område och låta din hand vara med mig! O, att du ville göra så att jag slipper olycka och smärta!" Och Gud lät det ske som han bad om. 1 Krön. 4:10

Det som står skrivet i denna vers om Jabes, har mycket att lära oss. För det första visste han om att han hade ett behov. Inte alla är klara över detta. Många är tillfreds med vad de har upplevt. På detta sätt lever de ett fattigt kristenliv. Jesus prisar dem saliga som hungrar och törstar efter rättfärdighet. Varför? Jo, bara de som törstar får livets vatten. Bara de som hungrar blir mättade. Hungriga har han mättat med sitt goda, och detta har vi sett många gånger.

Det är oerhört viktigt att man blir klar över att man har behov. Jesus såg många som behövde söka hjälp - men själva insåg de inte sitt behov. Över dessa självrättfärdiga människor ropade Jesus sitt: "Ve", och skickade bort dem med tomma händer. Luk. 1:53.

För det andra visste Jabes vem han skulle gå till med sitt behov. Han förstod att ta detta på allvar, att de var till Herren han måste gå med sitt behov och sin längtan. Han åkallade Herrens namn! "Ropa till mig på nödens dag", säger Herren, "så skall jag rädda dig, och du skall ära mig". Ps. 50:15.

Vårt andliga behov kan bara fyllas benom bön. "Ni kämpar och strider men har inget, därför att ni inte ber", säger Jakob i sitt brev. Jakob 4:2. Jesus säger: "Den som ber han får". Det finns dem som söker en lättare väg till välsignelsen. De låter sång, musik, fina tal och mycket annat få första platsen. Men det blir alltid fattigt och kraftlöst. De har inget, därför att de inte ber, skulle man kunna sätta som märke över deras kristenliv.

Det står inte i bibeln att vi skall sjunga oavbrutet, men det står: Be oavbrutet! 1 Tess. 5:17. Gud vare tack för alla som beder, som åkallar Herrens namn. De skall få uppleva att den gamla beprövade vägen, bönevägen, är framkomlig än idag!

Jabes visste om att det fanns mer att få hos Gud, därför bad han som han gjorde: "O, att du ville välsigna mig!" På Herrens välsignelse beror allt. Utan Guds välsignelse över våra liv och vårt arbete blir det fattigt. men med Herrens välsignelse, med målmedveten bön, målmedvetet sökande blir det alltid resultat.

"O, att du ville välsigna mig!" Ja, det är inget annat Herren önskar än att få välsigna oss. Han bara väntar att vi skall komma med våra behov, med våra tomma kärl och be till honom att han skall fylla dem.

Tänk på de 120 lärjungarna som hade samlats i den övre salen i Jerusalem. Har har vi ett starkt bevis på att målmedveten och uthållig bön ger resultat. De blev alla uppfyllda av Den Helige Ande, och sedan blev tre tusen själar frästa, döpta och lagda till församlingen. "Allt vad ni ber om och begär, tro att ni har fått det, så skall det vara ert", säger Jesus i Mark. 11:24.

Vi är säkert på det klara med att vi behöver uppleva en andeutgjutelse idag också. Men då gäller det att vi, var och en av oss, får ett nytt möte med Jesus! Jag behöver det och du behöver det. Sänd en väckelse och börja med mig, den bönen har alltid givit resultat.

Det hjälper föga att vi vill att grannen, eller den eller de skall få möta Gud. Ingen möter Gud och får sina behov fyllda, som inte först inser sitt behov och går inför Gud i bön. Men de som gör det, skall få uppleva att han fyller alla behov i härlighet. Inte bara för att man själv skall få njuta av välsignelsen, även om det är underbart att få bli välsignad. Nej, man vill som Jabes få ett utvidgat område, så att man kan bli till det mesta möjliga välsignelse för Guds rike och för medmänniskors frälsning.

"O, att du ville välsigna mig och utvidga mitt område", bad Jabes om. Orsaken till att lärjungarna bad om kraft på den övre salen i Jerusalem, var för att de skulle kunna utföra det stora uppdrag som de fick: Predika evangelium, bota sjuka och driva ut onda andar. Mark. 16:15-18. Också vi har en stor uppgift idag. Att ge människorna evangelium och att utbreda Guds rike. Till detta behöver vi kraft, och vi vet att Herren har kraft att ge!

För övrig säger Paulus: "Bli allt starkare i Herren och hans väldiga kraft". Ef. 6:10. Och: "Men denna skatt har vi i lerkärl, för att den väldiga kraften skall vara Guds och inte komma från oss". 2 Kor. 4:7.

För att inta större områden runt omkring oss, måste Gud få inta större områden i oss. "Vidga era hjärtan", säger Paulus till Korintierna. Då blir det mera plats för det som Gud vill ge. "I Gudsfruktan, broderlig kärlek och i den broderliga kärleken allmännelig", säger Petrus. Då blir det plats för alla i våra hjärtan, inte bara för dem som tillhör "mitt parti". Nej, där Kristi kärlek får råda, där får ingen partiande plats, endast kärlekens ande!

Det måste varit kärleken till människorna som gjorde att Paulus var fylld av sorg i sitt hjärta och plågades ständigt, som det står i Romarbrevet kapitel 9. Därför sökte han på allt sätt att frälsa några. Har vi nöd för människors frälsning? Har vi tro för att Jesus kan frälsa dem och göra dem till sina lärjungar?

Vi lever i tiden före Jesu tillkommelse, och vi får därför sätta in allt för att vinna människor för Gud!

Jabes trodde att utvidgandet skulle ske genom Herrens hand. "Och låta din hand vara med mig!" Gud vare tack att det finns möjlighet att få bli gripen av Herrens hand idag.

Om Jabes står det, att Gud lät det ske som han bad om. Han hade ett behov, han gick till Gud med det i bön och han fick det han bad om. Jag har läst om Jabes att hans namn betyder: Han gör bekymmer! Jag har undrat över vad som kunde menas med detta att han gör bekymmer. Men så fick jag klart för mig, att det stämmer ju med vad han fick uppleva. Han blev nämligen till bekymmer för alla religiösa och för dem som tyckte att det var bra som det var. De blev ständigt påminda om sin egen fattigdom, när de såg Jabes som hade blivit så välsignad av Gud. Därför blev han till bekymmer för dem.

Må Gud hjälpa oss också, att vi kan få bli mer välsignade och bli till bekymmer för de religiösa och likgiltiga, så att de får en längtan efter mer av Gud - medan det finns tid och tillfälle.

Mer han har

mer finns kvar

Rik är nådens källa!

Dagen då allt vände.

Ester 9

Det vände sig kan vi ofta få hör människor säja. Till exp., när de har drabbats av sjukdom och plötsligt så bara vänder det sig till det bättre.

En kvinna berättade för mig att det var några pojkar som hade tänt eld i det torra gräset framför hennes hus och elden spred sig mot de andra husen också och dessutom blåste de mycket. Då ropade jag till Gud om hjälp i min nöd sade hon, och Han vände vinden. ”Å, vad jag blev glad!”.

Jag skall läsa om när Gud vände en svår situation för judarna det var så att judarna hade vänt hem efter en 70 årig fångenskap i Babel och en väckelse hade uppstått som sedan fortsatte under Esras och Nehemjas verksamhet. Det var då den onde Haman kom in i bilden, han som är en bild på djävulen. Han ville utrota alla judar som fanns i konung Ahasveros hela rike. Och Harman sade till kung Ahasveros; Här finns ett folk som bor krinspritt och skingrat bland de andra folken i ditt rikes alla hövdingadömen. Deras lagar är olika alla andra folks, och de gör inte enligt kungens

lagar. Därför är det inte värdigt kungen att låta dem vara. Ester 3:8. Det sändes brev ut med ilbud till alla kungens hövdingadömen, att man skulle utrota, dräpa och förgöra judarna, både unga och gamla, både barn och kvinnor, ALLA PÅ EN OCH SAMMA DAG, nämligen den trettonde dagen i tolfte månaden, det är månaden Adar, varvid också deras ägodelar som byte skall ges till plundring. Ester3:13. Ingen tycktes kunna hindra detta. Men då fanns det två människor som Gud fick bruka till att avvända faran Det var Drottning Ester och Mordokai. Dessa två trosstarka judar vi läser om i det nionde kapitlets första vers .

Olyckan på trettonde dagen i tolfte månaden, det är månaden Adar, den dag då konungens befallning och förordning skulle verkställas och då judarnas fiender hade hoppats att bli dem övermäktiga–FASTÄN DET VÄNDE SIG SÅ, att judarna i stället skulle bli sina motståndare övermäktiga PÅ DEN DAGEN församlade sig judarna i sina städer, i alla konung Ahasveros hövdingadömen, för att kasta sig över dem som sökte deras olycka. Mordokai var nu stor i kungens hus, och hans rykte gick ut i alla hövdingadömen, eftersom denne Mordokai blev större och större. Och så stadgades en lag för dem att de alltid år efter år skulle fira den fjortonde och den femtonde dagen i månaden Adar, eftersom det var på dessa dagar som judarna hade fått ro för sina fiender och eftersom i denna månad DERAS BEDRÖVELSE HADE FÖRVANDLATS TILL GLÄDJE OCH DERAS SORG TILL HÖGTID. Därför skulle de fira dessa dagar som gästabuds och glädjedagar, på vilka de skulle sända gåvor till varandra av den mat de hade tillagat, liksom gåvor till de fattiga. 9:18–19.

 Den dagen som skulle blivit en segerns dag för Haman och hans motståndare, blev istället ett gästabuds och glädjedag för judarna –

DÄRFÖR ATT DET VÄNDE SIG.

Deras bedrövelse hade förvandlats till glädje och deras sorg till högtid. Och så firas purimfesten år efter år i Israel till minne av segern över Haman.

Men också i dag är det svåra tider inte bara för judarna men för hela Israel. Bibeln säger att hela världen skall vara emot dem.

Men Herren säger; Se, jag gör Jerusalem till en berusningens kalk FÖR ALLA FOLK RUNT OMKRING. Och det skall ske på den tiden att jag skall göra Jerusalem till en lyftessten FÖR ALLA FOLK. Var och en som försöker lyfta den skall skada sig illa på den. Och alla jordens folk skall församla sig mot det. Sak 12:2-3. Men Israels Gud lever . Det är säkert många som likt drottning Ester bävar inför den svåra tid som Israel ännu har att vänta  . Vad de behöver är Mordokais och drottning Esters tro och mod. De såg en väg till befrielse och seger för sitt folk och handlade därefter. Det var gott virke i den gamle juden Mordokai. Han böjde inte knä för Haman. Ester 3:3. Han visste genom löftena till sitt folk att de inte kunde gå under. De skall segra om det än ser aldrig så mörkt ut.

Och till oss Guds folk i dag vill jag säga; Låt oss kämpa trons goda kamp. JUST FÖR EN TID SOM DENNA behövs det många som likt Mordokai och Drottning Ester vågar ge sig helt för Guds sak. Därför; Låt oss träda fram för den tron som är större än den drottning Ester hade tillträde till och finna nåd till hjälp i rätt tid.