Vilket löfte är det
författaren av Hebreerbrevet talar om när han i Kap 10:23 säger: Låt oss
oryggligt hålla fast vid hoppets bekännelse, ty den som har gett oss löftet är
trofast?
Utan tvivel är det här tal om
löftet Herren Jesus gav sina lärjungar innan han lämnade dem. Om jag än går bort och bereder plats åt
er, skall jag komma tillbaka och ta er till mig, för att ni skall vara där jag
är. Joh. 14:3.
Att det är denna sanning den
inspirerade författaren har för ögonen ser vi av de följande versarna i samma
kapitel. Vi lägger speciellt märke till det han säger i vers 37. Ty, ännu en kort liten tid så kommer han
som skall komma och han skall inte dröja. Läser vi denna aktuella bibelvers
med eftertanke ser vi klart att
Detta löfte gäller vårt kristna hopp. Apostel kallar det så betecknande: Det saliga hoppet.
Titus. 2:13. Hoppet att Jesus få skåda fröjdar mig här på min färd.
Ordet ”salig” är det
starkaste uttryck vi har i vårt språk för begreppet lycka.
Och det är därför budskapet
om Jesu tillkommelse, när han kommer, för att ta sin dyrköpta brud å församling
hem till sig, fyller pilgrimen med outsäglig fröjd och glädje under sin färd
genom denna farofyllda värld.
Detta budskap borde bli mer aktuellt i förkunnelsen i
dag. När vi tänker tillbaka, så har
budskapet om Jesu andra tillkommelse haft en ännu starkare klang i förkunnelsen
än den har i dag på många håll.
Sannerligen det är hög tid
att vi som är satta till att förkunna allt Guds rådslut vaknar upp för denna
förmaning i Hebr. 10:23; Låt oss oryggligt hålla fast vid hoppets bekännelse, ty den som har gett oss löftet är trofast.
Den som läser Bibeln utan att
ha förutfattade meningar, kan inte undgå att lägga märke till, att löftet om att
Jesus skall komma tillbaka för att hämta de som hör honom till, har en långt
annan karaktär än sanningen om hans synliga återkomst, som konungen, då han skall upprätta riket åt Israel, som nation.
När det i de tre första
evangelierna är tal om Kristi kommande för Israel som nation och folk, heter det:
Konungen kommer, Människosonen kommer, Domaren kommer . Men i Johannes
evangelium får budskapet en annan form. Där använder Jesus för första gången
pronomenet ”Jag är” när han talar om sin andra tillkommelse. Jag, skall komma tillbaka och ta er till mig.
Så går han nu över till att
ge budskapet en annan personlig karaktär? Därför att han nu talar om sina egna.
Joh. 13:1. De utkallade. Nu talar han om alla frälstas saliga hopp. Jag skall
komma och ta er till mig. Vi är välkomna hem.
Vi har en vacker förebild till detta saliga möte i 1Mos 24 Kap. Vi läser där om Abrahams äldste hus
tjänare Elieser, som är en bild på den Helige Ande, han
sändes för att hämta en brud
åt Isak, som han också lyckades med. När Elieser och Rebecka Isaks kommande
brud var nära hemmet, fick hon se Isak. Vem är den mannen som kommer oss till mötes på fältet frågade hon? 1Mos 26 Isak satt
inte hemma och väntade, när bruden närmade sig fadershuset. Nej, de kom
varandra till mötes. Båda längtade de
efter varandra. Jag tror att Jesus vår brudgum redan har rest sig, färdig att stiga ner för att hämta brudeskaran.
Skulle vi ha glömt detta
härliga löfte han gav de sina, om att han skulle komma tillbaka, så har inte
han glömt det.
Nej. Jag tror att Jesus
kommer snart. Herren har inte bett oss att se efter tecken. Fikonträdets tecken
till exempel gäller Israel som nation, och rikets tid.
Och Konungens återkomst .
Matt. 24:32. I Församlingens
hushållning gäller principen, saliga är de som icke se och dock tro. Joh.
20:28. Älskar vi Jesus och hans tillkommelse?
Då säjer vi med Johannes: Amen kom Herre Jesus. Upp 22:20.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar