måndag 23 februari 2015

Löftenas land och folk del 6



Vem är löftenas arvingar?
Hebr. 2:16

Löftena tillhör ett bestämt folk; Abrahams ätt efter Anden. Vad gäller löftena? Löftena gäller välsignelsen, landet, riket som kommer. Löftena till Isak som är ensam arvinge och han är en förebild på Jesus. Hans övernaturliga födelse är en bild på den nya födelsen.

Abraham hade redan en son när Isak föddes; Ismael. Han blev född på grund av otro och olydnad. Han är en bild på vår gamla syndiga natur. Ismael var 15-16 år när Isak föddes.

Isaks födelse var det stora glädjeämnet i Abrahams familj. Äntligen hade sonen kommit som Gud hade lovat dem. Men eftersom Isak växte till visade sig Ismaels sanna natur. 1 Mose. 21:8-9.

Konflikten i Abrahams hem tycktes vara olöslig. Abraham gjorde säkert allt vad han kunde för att skapa fred och försoning. Ismael var ju hans egen förstfödde son och han hoppas innerligt att de två sönerna skulle kunna växa upp tillsammans som vänner och bröder. Men det gick bara inte.

Gud talade klart till Abraham om vad han måste göra. 
1 Mos. 21:8-13. Då Sara såg att den egyptiska kvinnans son, den som Hagar fött åt Abraham hånskrattade, sade hon till Abraham: ”Driv ut den här slavinnan och hennes son, för den här slavinnans son skall inte dela arvet med min son Isak” . Abraham tog mycket illa vid sig för sin sons skull. Men Gud sade till Abraham:” Tag inte illa vid dig för pojkens och din slavinnas . Lyd Sara i allt hon säger till dig ,ty det är genom Isak  som du skall få din avkomma. Men också slavinnans son skall jag göra till ett folk, efter som han är din avkomling.


Nya födelsen det stora glädjeämnet

Att bli född på nytt är det stora glädjeämnet i en människas liv. Ty om någon är i Kristus är han en ny skapelse. Det gamla är förgånget och allt har blivit nytt. 2 Kor. 5:17.

Men eftersom det nya livet växer och utvecklar sig börjar vår gamla natur att protestera. Hittills har vår gamla natur varit den som har härskat allena, men nu när löftesånen är född -hann som är arvingen blir det konflikt. Spänningen mellan de två växer.

Paulus skildrar denna kamp i Gal. 4:22–24, 28-30. Konflikten mellan dessa två naturer i en kristens liv är olöslig på det mänskliga planet.

Vår gamla natur låter sig inte förbättras, när Ordets ljus genom den helige Ande avslöjar själv livet blir vi omskakade i vårt innersta väsen. Ja, vi börjar tvivla på om vi verkligen är frälsta och om det gamla är förgånget och allt blivit nytt. Hur kan då detta ske? Vad då med denna konflikt?

Sanningen är den att vår syndiga natur inte förändrar sig, även om vi är frälsta och födda på nytt. Helgelsen består inte i en gradvis förbättring av den gamla människan, den låter sig inte förbättras hur mycket vi än försöker med det. Men när den helige Ande får ta över och göra sitt verk i oss, Får vi uppleva att det nya livet växer och utvecklar sig till dess det mer och mer tar makten över det gamla livet. Målet är att hela livet skall domineras och kontrolleras av den helige Ande genom vår nya natur.
Konflikten som för oss är olöslig har Gud redan löst. Rom. 8:3-4. Lagen var helig, rättfärdig och god, men vi kunde inte bli frälsta genom den. Jesus kom och han levde ett rent och fullkomligt liv på jorden och uppfyllde lagen, men inte heller detta var nog. Han måste gå den tunga vägen till korset för att lida och dö i vårt ställe. Ordet om korset är en Guds kraft till frälsning. Korsets budskap är ett budskap om död och uppståndelse. Vår gamla människa blev korsfäst med honom. Rom. 6:10.
Vår onda natur blev avslöjad och dömd i Jesu heliga kropp, när Jesus själv den helige och rätt färdige blev upprest från de döda. Döden kunde inte behålla honom, lagen kunde inte anklaga honom på en enda punkt. Han var fullkomlig.
Makten och myndigheterna blev avslöjade genom hans död, ormens huvud blev krossat, fienderna blev besegrade för alltid, dödens makt blev bruten för evigt och till sist; Jag dog med honom. Jag förlorade, men Jesus vann. Jag dog, men Jesus lever.  Jag lever det nya livet i honom.
Uppståndelsekraften är verksam genom tron på den uppståndne frälsaren Jesus Kristus.
 

Löftenas land och folk del 6



Vem är löftenas arvingar?

Hebr. 2:16
Löftena tillhör ett bestämt folk; Abrahams ätt efter Anden. Vad gäller löftena? Löftena gäller välsignelsen, landet, riket som kommer. Löftena till Isak som är ensam arvinge och han är en förebild på Jesus. Hans övernaturliga födelse är en bild på den nya födelsen.

Abraham hade redan en son när Isak föddes; Ismael. Han blev född på grund av otro och olydnad. Han är en bild på vår gamla syndiga natur. Ismael var 15-16 år när Isak föddes.

Isaks födelse var det stora glädjeämnet i Abrahams familj. Äntligen hade sonen kommit som Gud hade lovat dem. Men eftersom Isak växte till visade sig Ismaels sanna natur. 
1 Mos. 21:8-9.

Konflikten i Abrahams hem tycktes vara olöslig. Abraham gjorde säkert allt vad han kunde för att skapa fred och försoning. Ismael var ju hans egen förstfödde son och han hoppas innerligt att de två sönerna skulle kunna växa upp tillsammans som vänner och bröder. Men det gick bara inte.

Gud talade klart till Abraham om vad han måste göra. 
1 Mos. 21:8-13. Då Sara såg att den egyptiska kvinnans son, den som Hagar fött åt Abraham hånskrattade, sade hon till Abraham: ”Driv ut den här slavinnan och hennes son, för den här slavinnans son skall inte dela arvet med min son Isak” . Abraham tog mycket illa vid sig för sin sons skull. Men Gud sade till Abraham:” Tag inte illa vid dig för pojkens och din slavinnas . Lyd Sara i allt hon säger till dig ,ty det är genom Isak  som du skall få din avkomma. Men också slavinnans son skall jag göra till ett folk, efter som han är din avkomling.

måndag 16 februari 2015

LÖFTENAS LAND OCH FOLK del 5



Löftena om landet och riket.
Löftena om landet och riket väntar ännu på sin fulla uppfyllelse. Bara en liten del av landet Gud lovade Abraham har Israel intagit nu.

Först när Jesus kommer igen som konung kommer hela landet att bli deras. Omgivna av fiender runt omkring dem kämpar Israels folk idag för att överleva medan fler och fler nationer vänder dem ryggen, som Guds ord säger.
Men det kommer inte alltid att vara så. Israel kommer en dag att bli den nation som skall regera världen. Alla som har plågat dem och förnekat dem, skall få ödmjuka sig och bli deras tjänare. Jes. 49:23, 60:10-15.

När Fridsfursten kommer skall han göra upp med alla Israels fiender och krossa de stora maktblocken i vägen. Därefter skall han grunda sitt fridsrike här på jorden. Israel skall då komma i ledarposition och få makt och inflytande över alla land och riken i världen. Men likaså säkert som det profetiska ordet har en bokstavlig uppfyllelse, har det också en andlig betydelse. Israel, löftenas folk, är en förebild på den pånyttfödda människan med den nya naturen, Guds natur. En pånyttfödd och ande smord kristen kan få uppleva att han inte är önskvärd, utan får leva ensam och blir ofta missförstådd. Det ser vi inte minst i Davids liv när han förföljdes av Saul på grund av avundsjuka. Men som David räddades ur alla faror och till sist blev konung i Israel, så tillhör löftena fortfarande löftenas folk. Israels. Gud skall rädda sitt folk ur allt, men först när Jesus kommer som Konung blir det förändring. Då skall hela Israel bli frälst som nation.
Detsamma sker också i våra liv när Anden får Herravälde. Det måste bli en uppgörelse med det gamla jaget. Först då kan den gamla människan bli löst och fri från självlivet till att tjäna Gud i Andens nya liv och kraft. Den nya naturen måste få regera över hela vårt liv, först då blir det fred. Och landet hade nu ro i fyrtio år. Dom 5,31. Kol 3:15.

måndag 9 februari 2015

LÖFTENAS LAND OCH FOLK del 4


Israel är löftenas folk, och är en bild på det nya livet i Jesus Kristus. De sju folkslagen i Kanaan var avgudadyrkare, men nu var tiden inne att de skulle få lämna landet. De gamla fienderna är en bild på det gamla livet och köttets gärningar. Gal 5:19–21. 

Landet tillhörde Israel genom Guds löften till dem, men de andra folken hade ockuperat detta område sedan urminnes tider och ville inte lämna det. Därför måste Israel inta landet med strid. Herren sade till Joshua; Var ort er fot beträder har jag gett er såsom jag lovade Mose. Herren lovade att driva ut alla dessa folkslag för Israel. 2 Mos. 23:23, 29-30. 
MEN Israel kunde inte bli stående där stilla vid Jordan och vänta på att Herren skulle gripa in och driva ut fienderna. I tro på Gud gick de in på fiendens område och
fick de uppleva vad Gud hade lovat dem.

Det är Guds vilja att vi genom det nya livet i Kristus ständigt skall inta nya områden i våra liv. Och det nya livet skall behärska hela vår personlighet. Men bara när den gamla människan förlorar kan den nya människan segra i våra liv, och vi intar nya områden.

Gud verkar med sitt ord och med sin Ande, men han kan inte göra mer än vi tillåter honom att göra. Han gör inget emot vår vilja. Hans planer kan bara bli förverkligade så långt som vi är villiga att samarbeta med honom.

Du skall inte ingå förbund med fienden och inte visa dem nåd. Mose fick klart besked om hur Israel skulle förhålla sig till dessa hedniska folkslag i landet. 5 Mos 7:2, 5-6.

En för en måste Israel möta dessa fiender och besegra dem, som Gud hade sagt. Först då grep Gud in och drev dem ut. Händer det att vi ber om nåd för självlivet, att vi inte vågar låta domen gå över det gamla livet, den dom Guds ord fäller över den gamla människan med hennes gärningar? Att vi försvarar den gamla naturen och dess sätt att leva vidare i oss? Liksom Gud inte kunde driva ut ett enda folkslag förrän Israel själva bad honom om det. Så kan inte Gud lösa oss från köttets gärningar som är fiendskap till Gud förrän vi själva vill det.

Herren lovade att sända getingar över fienderna och i förvirringen som uppstod och fruktan för att bli utdrivna, gömde de sig i grottor och bergsklyftor. Men Herren lovade Mose att han skulle sända getingar över dem till dess de som var kvar och höll sig gömda hade blivit utdrivna. 5 Mos 7:20.

När getingsvärmarna nådde in i gömställena kunde fienderna inte längre vara kvar där, men de blev tvungna att komma fram i ljuset. Kanske är det fiender som också gömt sig i våra liv, några som vi trodde vara utdrivna med som lever i bästa välmåga? Så länge vi inte vet om dem får de leva i fred, men Herren vet att sända getingar som uppsöker dem och få dem fram i ljuset. Kanske sänder han en person i vår väg som vi upplever som jobbig, en som går oss på nerverna eller vi möter motgång, besvikelser och problem som gör livet svårt att leva och vi förstår inte varför. Då kommer det snart att visa sig vad som bor i oss och vad vi behöver lösas ifrån.

Det finns ju de som säger att de är döda ifrån det gamla livet, men är vi verkligen döda med Jesus Kristus förlorar vi inte segern även om stora getingsvärmar kommer och tränger sig in på vårt område för att irritera oss. Tänk om vi kunde lära oss att tacka Gud för allt och för allt som Han använder i sin tjänst till vårt bästa. Lära att tacka Gud för att han visar oss våra felsteg och svagheter, så att vi kan bli lösta och befriade ifrån dem. Hur skulle jag bli fri från dem och få dem utdrivna annars?

Israel mötte fiender som var större och starkare än dem själva. Kananéerna hade vapen som Israel inte hade. Städerna var som fästningar med höga murar som var skräckinjagande, men Herren sade; Om du säger vid dig själv ”Dessa folk är större än jag, hur skall jag kunna fördriva dem” så må du dock inte frukta för dem. Du skall tänka på vad Herren din Gud gjorde med Farao och med alla Egyptierna. 5 Mos 7:17–18.

På samma sätt skall Herren göra med alla de folk som du fruktar för. 5 Mos 7:19. Han är fortfarande Herren, befriaren. Herren själv stred för dem och han strider för oss. Men striden blev långvarig. Josua 11:18-20. 2 Sam 3,1. Men utgången är viss genom tron på honom som förmår. Halleluja.

Kananéerna kämpade hårt för att överleva i sina städer, de ville inte ge sig. Det fanns också dessa som försvarade sig så hårt att de förblev boende i landet. Vi läser om dessa i domarbokens första kapitel att de blev till en snara för Israel och ett stort hinder. Jos. 23:13, Dom. 1:19–36.

Det tar lång tid att vinna seger över dessa småkungar i våra liv. Alla vill styra och härska  var och en över sitt område, om det aldrig är så litet. Likaså som det inte blev fred i landet förrän alla fienderna var utdrivna, så blir det ingen verklig frid i våra liv förrän Jesus är Herre och Konung där.