Var vid gott mod!!

”Var vid gott mod; det är jag, var icke förskräckta”

Strax därefter nödgade han sina lärjungar att stiga i båten och före honom fara över till andra stranden, medan han tillsåg att folket skildes åt. Sedan detta hade skett, gick han upp på berget för att vara allena och bedja. När det hade blivit afton var han där ensam.

Båten var då flera stadier från land och hårt ansatt av vågorna ty vinden låg emot. Men under fjärde nattväkten kom han till dem, gående fram över sjön. När då lärjungarna fick se honom gå, blev de förfärade och sade” Det är en vålnad”

De trodde att det var ett spöke!

Och så var det deras bäste vän! De trodde vågorna skulle bli deras grav, och så skulle stormen bara uppenbara en ny sida av Kristi härlighet. Jesus har ännu den vanan att komma till sina lärjungar genom oväder. När vinden är emot, när vågorna går höga, när natten är mörk. När de verkar hopplösa.

När allt detta har gjort lärjungarna små och ödmjuka, precis som ett väldigt oväder kan visa oss människor vår ringhet. Kommer han ännu i dag genom ett under vandrande till de sina på vågorna.

Först är han inte lätt att känna igen, och man tror att nu är de kört; Men så känner vi igen den kända rösten, och ser den käre mästaren komma vandrande; och ropar ut;

Frukta inte! Det är jag! Och då blir det så stilla och tryggt båten. Även om stormen kanske fortsätter är fruktan som bortblåst.

En sångvers kommer till mig  

Just när den vilda stormen rasar mot bräcklig slup och jag i natten drives hän över mörkas djup. Då höres Jesu stämma Tala i stormen så:”Jag är ju med i båten, hur kan du frukta då?”

DÄR ALLT HOPP VAR UTE

Där allt hopp var ute höll Abraham fast vid hoppet, och trodde!

Abraham höll fast vid tron, ja, han blev starkare i sin tro och gav Gud äran

A B Simpson säger: "Jag skall aldrig glömma det som en gång blev uttalat av Georg Möller trospredikanten då han tillfrågades om det bästa sättet till att bli stark i sin tro." 

"Det sker bara på ett sätt," sade han, "och det är genom stora prövningar. Jag har lärt mig att tro genom att stå fast mitt i våldsamma lidanden och prövningar."

Detta innehåller en stor sanning. När allt annat brister, då är stunden inne för oss att tro och förtrösta.

Georg Muller säger fortsättningsvis: "Kära själ, förstå värdet av det närvarande ögonblicket! Skulle du just nu gå igenom stora prövningar, då befinner du dig genom dem i själva trons centrum. Och ger du Gud anledning så vill han lära dig något som du annars inte skulle kunna lära. Att gripa tag om allmakten.

Frukta inte bara tro! Ängslas du, se upp till Gud och säg;  

När fruktan kommer över mig, sätter jag min förtröstan på dig. Ps 56:4.

Då kommer du att få prisa honom för sorgens skola som för dig har Blivit förvandlad till trons högskola.

Varför är tron så viktig?

Ganska enkelt därför att bara tron sätter oss i förbindelse med Gud,

I en mottagande förbindelse. Tron är vår ut räckta hand som möter Guds hand som han har räckt ned till oss för att ge oss allt vi behöver

Till liv och Gudsfruktan förr tid och evighet.

Den rättfärdige skall leva av tro, läser vi fyra gånger i Bibeln.

Genom tron tar vi emot livet i Gud, och genom tron lever vi detta livet! Det liv jag nu lever, det lever jag i tron på Guds son säjer Paulus. I tro ber vi till Gud och får bönesvar. Vad hade frälsningen varit, med allt vad den ger, utan den tro som tar emot den?

Det är viktigt att bevara tron, när prövningar och motstånd reser sig upp mot oss.

”Just när mitt mod vill sjunka och när mitt hopp vill fly

Just när sig solen döljer, Bakom den mörka sky

Då är min Jesus när mig, Skänker mig mod igen.

Jesus kan aldrig svika, Han är min bäste vän.

Kör:

/:Hans nåd den är nog för mig:/

I sorger och nöd, I liv och död

Hans nåd den är nog för mig

Just när den vilda stormen Rasar mot bräcklig slup

Och jag i natten drives Hän över mörka djup

Då höres Jesu stämma Tala i stormen så:

”Jag är ju med i båten, Hur kan du frukta då?”

Just när omkring mig viner Fiendens skarpa skott

Han vill ifrån mig röva Vad jag av Herren fått

Då kan i tron jag skönja En som bredvid mig går.

Lämnar jag allt åt honom, Städse jag seger får..

HUVUDSTYCKET - det viktigaste i bibeln

Hebr. 8:1-2.

Vad är huvudstycket i Bibeln? Försoningen!       

Vad är huvudstycket i evangeliet? Försoningen! 1Kor 15:3-4.

Det Jesus har gjort för oss, när han dog för oss och köpte oss fria från synden med sitt blod! Och det han gör för oss i himlen i dag, de är själva huvudstycket  i evangeliet!

Vi har en sådan överstepräst SOM SITTER på Guds högra sida i himmelen!

Han har satt sig,  läste vi här!

Vi har! Det hade inte gamla förbundets folk! Genom hela det gamla testamentet läser vi om överstepräster, men aldrig läser vi om att någon överstepräst satt och gjorde tjänst i tabernaklet eller templet.

Det fanns mycket där i helgedomen, men någon stol fanns inte, prästerna stod och gjorde tjänst! Vi läser om nådastolen, men detta var locket på förbundets ark, men någon stol att sitta på fanns inte!

Varför kunde inte översteprästen sätta sig i tabernaklet, utan måste stå och göra tjänst?

Det FATTADES EN FULLKOMLIG ÖVERSTEPRÄST!

De var HAN som skulle komma och försona hela världens synd!

HAN SOM De gammaltestamentliga översteprästerna var en förebild på.

Och alla andra överstepräster stå dag efter dag i sin tjänst och frambär gång efter gång enahanda offer, som dock aldrig kunna borttaga synder!

De stod där och gjorde tjänst! De var något som fattades, de var inte färdigt.

Ingen kunde sätta sig, ingen kunde säga; nu är det fullbordat! Därför fanns det ingen stol att sitta på!

Men, sedan denne nämligen Jesus har framburet ett enda offer för synderna, sitter han för beständigt på Guds högra sida!

Översteprästerna i det gamla förbundet bar fram blod av oxar och bockar till Gud! Men sådana offer kunde inte ta bort syndens skuld, det gav ingen lösning på syndproblemet!

Därför måste det ständigt offras.

NYA försoningsdagar kom och gick, tills tiden var inne för en bättre ordning! Översteprästerna i Gamla förbundet blev aldrig färdiga, om de än höll på hela livet! När en överstepräst dog, tog en annan vid! Varför? Ty det är OMÖJLIGT att tjurars och bockars blod kan borttaga synder! Men Jesus har borttagit synderna, genom att han dog för oss alla, och nu sitter han på Guds högra sida i himmelen, PÅ SEGERSIDAN! Så suverän är frälsningen ordnad för oss alla, att den aldrig behöver göras om! Gud fick det han krävde ett felfritt offer! Vi fick det vi behövde; en full och härlig frälsning! Han är FÄRDIG med sitt försoningsverk, Gud är nöjd med det, och Jesus har satt sig! Det är fullbordat!

EN SÅDAN ÖVERSTEPRÄST VAR DET VI BEHÖVDE, som INTE behövde bära fram offer för sina egna synder, och för folkets, ÅR EFTER ÅR! Det gjorde han nämligen EN GÅNG FÖR ALLA när han offrade sig själv!  Därför kan han och TILL FULLO FRÄLSA alla dem som genom honom, JESUS kommer till Gud, ty han lever alltid för att mana gott för dem!

När nu Gud är nöjd med det Jesus har gjort, varför skulle vi då hålla på med döda gärningar, som om allt berodde på oss! När Jesus har satt sig, efter att ha fullbordat frälsningsverket, behöver vi inte hålla på med något som aldrig blir färdigt, eller stå och göra tjänst, och hålla på med döda gärningar. 

Nej, låt oss bli färdiga med vår strävan att göra oss förtjänta av något som aldrig går att få på den vägen!

Med min svett och möda jag, aldrig fyller upp din lag- om av nit min själ än brann tåreström från ögat rann, står min syndaskuld dock kvar, blott i dig jag frälsning har!

Paulus skriver till de frälsta i Rom, och som hade dött bort från synden , blivit begravna i dopet med Kristus och uppstått för att vandra i ett nytt väsende i liv. Rom 6Kp. Till Efesierna skrev han;

 Han har uppväckt oss med honom och SATT OSS MED HONOM  i den himmelska världen I Kristus Jesus. Efeserb 1:6.

Därför kallas frälsningen VILA! Den som har kommit in i hans vila han har funnit vila från Sina verk, likasom Gud från sina! Hebré 4:10.

Till sist vill jag ta med en sång jag tycker mycket om, och som handlar om vilan i Jesu fullbordade verk!

Ljud evigt min lovsång, min natt har nu flytt och frihetens morgon för själen har grytt. Se, Golgataverket gick upp för min själ, och bojorna löstes, och allt är nu väl!

PÅ GOLGATAGRUNDEN MIN FRÄLSNING JAG BYGGT ; jag upphört att verka och vilar så tryggt, Men undrar; hur var det väl möjligt ändå att sådan en frälsning, förut ej förstå.

Vi skulle jag bryta mot sabbatens lag och bära på bördor till satans behag? Men nu vill jag blott vila, ty märk; Mig möter på korset ETT FULLBORDAT VERK.

Att bära på synden är fåfängt besvär, se´n  den på Golgata BORTTAGEN är. Och skall väl ett kryp kunna tänka så stort att söka förbättra vad Jesus har gjort?

Vi skulle jag tänka på synder som gått, och jämra mig över försonade brott? Skall jag då minnas, vad Herren har dock glömt, och söka framgräva vad Jesus har gömt!

Att söka förtjänst vore dårarnas dåd, då allt mig blir givet endast av nåd, Vi skulle jag söka förbättra mig här, då Jesus är nöjd med sin brud som den är?    Så vila min själ, i såren nu blott, och njut av din arvedels saliga lott! Låt helgelsen vara och bliva Hans sak, Han känner ju bäst sin gudomliga smak!

Jesu tillkommelse och det profetiska ordet.

Som det var på Noa tid, så skall det vara under Människosonens dagar. Folk åt och drack, gifte sig och blev bortgifta, ända till den dag då Noa gick in i arken och floden kom och gjorde slut på dem alla. På samma sätt var det på Lots tid: de åt och drack, köpte och sålde, planterade och byggde, men den dag då Lot gick ut från Sodom lät Gud eld och svavel regna från himlen och gjorde slut på dem alla. På samma sätt skall det vara den dag då Människosonen uppenbarar sig. Luk. 17:26-30

Så mycket fastare står nu det profetiska ordet för oss, och ni gör rätt i att hålla er till det som till ett ljus som lyser på en mörk plats, tills dagen gryr och morgonstjärnan går upp i era hjärtan.

2 Petr. 1:19

Det skulle vara mycket allvarligt om det profetiska ordet blir nonchalerat i dessa dagar. Om det någon gång skulle vara högaktuellt med att sätta det profetiska ordet i fokus, så är det i dag. Vi lever ju i en tid när profetiorna går i uppfyllelse dagligen. Det som är förutsagt i Guds ord sker, men man talar för lite om det, vad det nu kan bero på.

När det gäller Goghs anfall mot Israel som kanske inte ligger så långt fram i tiden, så säger Herren: "är du inte den som jag i forna tider talade om genom mina tjänare, Israels profeter? år efter år profeterade de då om att jag skulle låta dig komma över dem". Hes. 38. Här var profeterna ute i god tid. När tessalonikerna höll på att tappa fattningen då de trodde att de hade blivit kvarlämnade, att Kristi dag redan hade kommit och att Herrens vredes dag med Antikrists framträdande stod för dörren, då ropar Paulus ut: "Låt ingen bedra er på något sätt. Ty först måste avfallet komma och laglöshetens människa, fördärvets son, öppet träda fram. Kommer ni inte ihåg att jag sade er detta, när jag ännu var hos er?" 2 Tess. 2:1–17. De blev alltså väl informerade. Man kan således få veta i förväg vad som skall ske. Jesus säger till sina oroliga lärjungar strax före sin bortgång: "I min Faders hus finns många rum. Om det inte vore så, skulle jag då ha sagt er att jag går bort för att bereda plats åt er?" Joh. 14:2. Det är viktigt med andlig vägledning i Guds ord.

Folket på Jesu tid levde i händelserika dagar. Han som det Gamla Testamentets profeter hade förutsagt skulle komma, stod nu plötsligt mitt ibland dem. Men Johannes säger till dem som var utsända av fariséerna: "Men mitt ibland er står en som ni inte känner". Joh.1:26. Men Hanna och Simeon levde i uppenbarelsen och var väl förtrogna med det profetiska ordet. Läs om dem i Luk.2 kap. Där fanns ingen okunnighet. Gud har länge haft överseende med okunnighetens tider, säger Guds ord, men nu befaller han människorna att de alla och överallt skall omvända sig. Ty han har fastställt en dag då han skall döma världen med rättfärdighet genom den man (Jesus) som han har bestämt till det sedan han erbjudit tron åt alla genom att uppväcka honom från de döda. Apg.17:30. Erbjudande tron åt alla, i det att han har uppväckt honom från de döda. Vers 31 enligt 1899 års översättning.

På Noa tid var folket inte i okunnighet om att det skulle komma en dom över dem för den ogudaktighet som rådde. Gud hade talat om detta för Noa och uppmanat honom att bygga en ark för att rädda sitt hus. Folket såg honom bygga på arken, De fick höra om floden som skulle komma, men ändå står det i Guds ord: De visste av intet förrän floden kom. Och när han lät den komma över de ogudaktigas värld, bevarade han Noa som rättfärdighetens förkunnare, jämte sju andra. 2 Petr. 2:5. Gud talade genom sin tjänare Noa, så de var förvarnade om vad som skulle ske. Det måste ha varit en kolossal ohörsamhet bland folket. De visste av intet förrän floden kom. Så man kan höra, men ändå inte lyssna. Några få trodde på Herrens ord och gick in i arken i tid. Endast åtta personer, Noa och hans familj.

Förtrösta på HERREN, er Gud, så har ni ett säkert fäste. Lita på hans profeter, så skall det gå er väl.        2 Krön. 20:20.

En del har den uppfattningen att vi helst inte skall syssla med det profetiska ordet, för det är så svårt att förstå. Andra tycker det är allt för naivt att tro på en dom som skall drabba hela världen. Jesus säger: "Som det var på Noa tid, så skall det vara under Människosonens dagar". Det kommer ingen syndaflod mer över jorden, det är regnbågen ett tecken på. Men Herrens dag skall komma såsom en tjuv och då skall himlarna med dånande hast förgås och himlakropparna upplösas av hetta och jorden och de verk som är därpå brännas upp.   

Nu är Jesu tillkommelse nära.

Nu går budskapet ut om full frälsning i Jesus Kristus. Nu kan vi få vara med bland alla dem som väntar brudgummen. Vid midnatt hördes ett rop: "Se, brudgummen kommer! Gå ut och möt honom." Och de som var redo gick in med honom till bröllopet.   Matt. 25:1-13.
 

"På bröllop jag bjudits av urtidens Gud
till himmelens sköna palats.
I dräkt o så vit med blodtvagen svit
jag skyndar att taga min plats."
 

Hur gör du?